Är det inte sjukt ändå, att det redan är oktober? Det är fyra månader sedan man oroade sig för att inte vara brun på skolavslutningen. Då gick jag i min gamla skola & träffade alla mina tjejkompisar 12 timmar om dygnet. Minst.

Visst låter det klyschigt, men jag trodde faktiskt inte att gymnasiet skulle vara ett såpass nytt kapitel som det verkligen är. Men jag gillar det! Även om det kommer stunder då man bara vill vara tillbaka i de gamla rutinerna. 

Trots att det är ganska mycket i skolan, innebandyn är ganska krävande och dagsljuset blir mer och mer sällsynt så är jag så himla glad för tillfället. Jag bara är det. Jag vet inte hur morgondagen blir, hur helgen blir eller resten av året, men jag bryr mig inte. För hur som helst så kommer det bli bra på något sätt.