Igår var det dags för sm-kval i Lund så klockan ringde kl 5.30 och sen vid 7 satt ett trött men taggat lag i minibussar på väg till skåneland.
Första matchen spelade jag inte, och därför förlorade vi med 5-3. Skoooja, men det var resultatet i alla fall. I match nummer två vann vi med 3-1 och jag fick gjort mitt första mål för säsongen (lite trögstartad, hihi). Sen hade vi ganska mycket dödtid som jag, thea, denise och louise använde på bästa sätt, haha. Vi följde inte med resten av laget till mcdonalds utan höll till ute i bilen i några timmar, haha jävligt kul var det i alla fall!

Sista matchen behövde vi en enkel vinst för att drömmen som glidit oss ur händerna så många gånger skulle bli sann. Det gick bra till en början och vi ledde efter halva tiden med 2-1. Stormen drog på utanför och taket lät hela tiden som att det skulle rasa ihop, men vi fortsatte spela. Någonting hände för helt plötsligt var matchen ur vårt grepp och vi förlorade med 3-5, igen.

Oj vilket tråkigt slut på dagen tänker ni, men jag kan berätta att dagen var långt ifrån slut där. Vi får ju inte glömma Berit som ni kanske märkte hälsade på igår. Hon var även i Lund, kan jag berätta. Och hela vägen emellan varberg och lund också för den delen.
Det är ganska farligt att åka minibuss på öppna vägar när det blåser storm så flera i laget blev panikslagna, och det var minst sagt kaos. Även om vi i min buss tog det chill & höjde musiken när bussen gungade som värst, så tycker jag väldigt synd om de som satt och grät hela vägen hem.



Vi kom hem ganska sent i natt, så jag får väl be om ursäkt för mitt humör, min oexisterande humor och allt annat som kommer på köpet när man sovit 10 timmar på 2,5 dygn.

PEACE